Så var dopet avklarat. Det blev så lyckat! Jag trodde att Alexander skulle bli tokig när han skulle få vatten på sitt huvud. Han blev istället helt lugn och glad. Tur med vädret hade vi, även om det vart en aningens varmt att stå uppe på altanen i solen. Tack alla för de fina presenterna han fick. De var sååå fina. Jag är glad att vi hade dopet i trädgården, det blev då lite speciellt och fint. Fint hade det säkert kunna bli i kyrkan också men nu blev det lite annorlunda.
Det är ju alltid en massa att förbereda och tänka på innan ett dop eller liknande. Man tror att det inte kommer att gå att genomföra i all den stress man befinner sig i timmen innan alla gästerna ska komma. Alexander storbajsade (vilket var bra) men inte just då och inte på mig!! Han var även toktrött men vägrade att sova. Stackars lilla kotten han kände ju så klart att vi alla bara irrade omkring som små skollade virrhönor. Kvällen innan är också en kväll då man känner att man har tusen saker att försöka hinna med under morgondagen. Allra helst när sambon går och får ont i ryggen (typ någon form av ryggskott). Under kvällen så frågar jag honom när han ligger i sängen och läser om han möjligen skulle kunna kika i dörren medans jag går över till andra huset för att fylla kattmatskålarna med mat. Men jag poängterar att bara om han kan ta sig ur sängen lätt utan att det gör allt för ont. Inga problem säger han och vänder sig om på mage och utsöndrar ett något kvidande läte men tittar glatt på mig och ålar ner till fotändan av sängen dimper ner för kanten och hasar sig fram mot dörren för att häva sig lite krampacktigt upp mot den. Jag kunde ju förståss ha hjälpt honom men blev så stumm av förundran över hur många miner och gutturala läten man kan göra. Stackaren men i dag är det iaf mycket bättre.
Dopet blev iaf mycket lyckat och fint och tur med vädret hade vi också. Det är ju gästerna som gör minst halva grejen med att något kan bli så bra så tack alla som bidrog till det. Sedan så är Tomas mamma och pappa helt underbara på att hjälpa till tack för det! Sedan är även Tomas syster så bra som fixar, styr upp när min hjärna har degat ihop. Hon bakade två rulltårtor på morgonen bara för att hon var orolig att fikat inte skulle räcka. Hon har hjälp oss oerhört mycket och även hennes man är en klippa som hjälper oss med huset och annat fix inför dopet.
Lilla kotten ligger och sussar gott i sin vagn jag tror att jag ska göra det samma fast i min säng. Det är kul med dagar som denna men man blir även såå trött så trött.
Natti!
Om vardagen hos mig
Anna heter jag och är nu 31 år fyllda. Här kan man få en liten inblick av vad som händer och sker i mitt liv ute i skogen och förhoppningsvis då jag även tar mig ut ur skogen. Mycket handlar nu om min lilla kotte som nu är 4 månader. Min Sambo Tomas kommer säkert att få vara med på ett hörn han med. Sedan så får vi inte glömma att nämna mina två fina vovvar. Sudden och Santos. Två katter har jag också en svart vid namn Morgan och en röd vid namn Lillen. Han heter så bara för att när han kom till oss så var han liten och vi kunde inte komma på vad han skulle heta så då blev det Lillen. Djur är en del av mina intressen men även inredning, natur och kläder. Efter som att jag jobbar med barn och är förskollärare så tycker jag också att det är kul och intressant med barn. Ni kommer säkert att upptäcka lite saker i bloggen som jag inte nämner här så det är bara att utforska den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar